mellesnyaera

Så nu har jag dammsugit hela huset med tonerna av cat stevens. Pappa är bra på så sätt att han introducerar mig till låtar jag förträngt och glömt...

Âr lite små nervös idag, för i morgon ska jag lämna in mitt cv på kiwi & meny inne i tvedestrand, vill verkligen jobba känner jag, få igång det sociala nätverket igen....

Men annars så känner jag mig faktiskt ganska rofull.
Missförstå mig rätt men jag tror detta var det bästa för mig att lämna karlshamn, annars hade jag nog inte gjort det. Jag har alltid vart en person som funnit mig i det mesta & mått bra i tryggheten.. men face it, jag har haft en del helvetes år i karlshamn, mycket har jag mig själv att skylla, det vet jag, men jag förbannar  kärleken ibland som gör en alldeles för blind & naiv!  Jag blev en fasad av mitt forna jag, en människa jag inte kunde stå upp för & vara stolt över, utan istället grävde jag mig djupare & djupare under ytan tills jag tillslut fick svårt att andas... Jag tackar mina vänner att ni fanns där & inte gav upp på mig. Jag älskar er av hela mitt hjärta!!

Så därför går jag omkring i ett tomt vackert hus om dagarna & känner ro. Ingen att behöva stå upp för, ingen att förbarma & här behöver jag verkligen inte kolla bak ryggen. Jag känner mig levande...

Det går tom bra att vistas under samma tak som pappa, vi har alltid vart som hund & katt han & jag,genom hela livet. Kanske har jag blivit vuxen, tänker saker & ting annorlunda, eller så har vi en dold uppgörelse :)
Det enda vi är oense om just nu är att han tycker att jag ska köpa mig en vatten & vindtät vinterjacka, medans jag vill ha en varm men SNYGG kappa att få visa upp. Boys will be boys....

Lycka just nu är alla tv-kanaler att fly in i, när ensamheten tränger på... Tyvärr visas varken so u think u can dance eller dexter på norsk tv.... men har fått lösa det ändå schhhhh ;)

Ta hand om varandra därute!!

Peace